Ibland undrar jag hur länge detta kommer att funka? Jag och pojkvännen. Han är verkligen upp och ner. Megafin i ena sekunden och så slår han bara om i nästa. Det känns som om han inte bryr sig. Att jag bara är något att visa upp för vännerna och folket. Ta det inte fel, när vi är ihop så är allt perfekt. Vi har det perfekta förhållandet och allt är prima ballerina, det är när vi är på skilda platser som jag känner mig värdelös ibland och en massa frågor börjar snurra runt i mitt huvud. Ännu en gång, på ytan är allt perfekt.
Jag kan till 99% säga att han inte är otrogen, så väl känner jag honom och det är inte det som det hela handlar om. Jag vet inte varför, men på något sätt blir jag så sjukt osäker på honom, på mig själv, vad han vill. Jag börjar ifrågasätta en massa, något jag aldrig har gjort innan. Jag är en väldigt självsäker tjej i vanliga fall, speciellt när det kommer till killar och jag har ALDRIG känt så här innan. Vet inte om det är bra eller dåligt, om det bevisar att jag verkligen gillar honom, eller om det visar att vi egentligen är så fel för varandra (vilket det inte känns som, men vem vet...).
Jag är van att killar i vanliga fall är väldigt på, ringer, skriver, ja allt det där, nästan så ja tycker det är för mycket. Han är tvärt om, en periodare, men samtidigt kan det gå ett par dagar utan att han hör av sig och hur mycket jag än inte vill erkänna så stör det mig väldigt mycket. Tänker jag efter så känn det som om jag behöver den bekräftelsen med honom och det stör mig jättemycket, då jag som sagt aldrig varit så innan.
Sen är han väldigt lynnig, som sagt kan han gå from hot to cold på 10sekunder (och som sagt ännu en gång, endast när vi är ifrån varann.) Och som sagt det handlar inte om att tillit, för jag litar på honom fullt ut..Eller om jag inte litar på hans känslor eller vad jag ska kalla det, så kanske jag inte litar på honom fullt ut? Svårt det här tycker jag.
Så ja, vi får väl se hur detta kommer gå, om jag eller han ändras, om vi kommer hålla i det långa loppet, en sak är dock säker, och det är att om inget ändras, så vet jag till hundra procent att jag inte kommer fixa detta.
Har någon av er samma problem?
Yours Truly,
X
Jag kan till 99% säga att han inte är otrogen, så väl känner jag honom och det är inte det som det hela handlar om. Jag vet inte varför, men på något sätt blir jag så sjukt osäker på honom, på mig själv, vad han vill. Jag börjar ifrågasätta en massa, något jag aldrig har gjort innan. Jag är en väldigt självsäker tjej i vanliga fall, speciellt när det kommer till killar och jag har ALDRIG känt så här innan. Vet inte om det är bra eller dåligt, om det bevisar att jag verkligen gillar honom, eller om det visar att vi egentligen är så fel för varandra (vilket det inte känns som, men vem vet...).
Jag är van att killar i vanliga fall är väldigt på, ringer, skriver, ja allt det där, nästan så ja tycker det är för mycket. Han är tvärt om, en periodare, men samtidigt kan det gå ett par dagar utan att han hör av sig och hur mycket jag än inte vill erkänna så stör det mig väldigt mycket. Tänker jag efter så känn det som om jag behöver den bekräftelsen med honom och det stör mig jättemycket, då jag som sagt aldrig varit så innan.
Sen är han väldigt lynnig, som sagt kan han gå from hot to cold på 10sekunder (och som sagt ännu en gång, endast när vi är ifrån varann.) Och som sagt det handlar inte om att tillit, för jag litar på honom fullt ut..Eller om jag inte litar på hans känslor eller vad jag ska kalla det, så kanske jag inte litar på honom fullt ut? Svårt det här tycker jag.
Så ja, vi får väl se hur detta kommer gå, om jag eller han ändras, om vi kommer hålla i det långa loppet, en sak är dock säker, och det är att om inget ändras, så vet jag till hundra procent att jag inte kommer fixa detta.
Har någon av er samma problem?
X
Oj då, men har du pratat med han om det där? :/ Förstår att du inte vill vara den där jobbigt klängiga tjejen som kräver uppmärksamhet, men jag skulle ju också reagera om min kille inte hörde av sig på flera dagar. :S
SvaraRaderahttp://nattstad.se/sandoraa
har väl hintat, men han verkar inte fullt ut förstå. Samtidigt vill jag inte pressa honom för mycket just nu, han har så mycket annat att koncentrera sig på och hans manager är på honom. Så på ett sätt tycker jag att jag får finna mig lite i det, och veta att han inte kanske kan ge mig så mycket tid som jag önskar, eller som kanske t.o.m. han önskar, men det är inte lätt :S
SvaraRadera